Fast med stadiga rötter

Med fötterna på jorden kan man nästan känna sina rötter komma slingrande ur marken underifrån längs med benen tills de slutit in hela individen i gammal torkad bark gjort av minnen och förväntningar.

En livsstil dör och en annan tar mig i min hand för att gå längs den förutfattade vägen fram till den slutgiltiga stoppskylten.
Jag behöver ingen förare, jag tar själv rodret med stadigt grepp och styr det här sjunkande skeppet genom storm och oväder mot öppnare hav.

Tusen frågor, ett svar. Vad krävs för att man ska få det svaret?
Ett sökande efter fler ? att räta ut så gräver jag i generationer för att kanske, bara kanske hitta den del av mig själv jag gömde för så längesen.
"Du måste ställa rätt frågor."

När knattrandet slutar hypnotisera och hjärtats puls stressar på är det dags att vända blad. Byta bok eller sticka ut dom ögon som sett för mycket.

En besvikelse av frånvaro gör sig påmind med sin närvaro när maskineriet stannar upp för att genomgå en självservice.
Du kanske inte hade så många skruvar att tappa från första början, trots att din manual beskriver dig som "Den mest unika skapelse sedan unikt skapades."

Dags för det obligatoriska uppvaknandet efter den långa nattens vila.
Dags att visa världen ansiktet bara för att bli ärrad ännu en gång.

Alla ska vi dö en dag. Jag ämnar att förtjäna det!