Eld eld eld sats successiv utplåning av själens Origo

Det var det som krävdes för att vända halvmånen i mitt ansikte och faktiskt bara använda nunans kristaller till att reflektera omvärlden.

"Ögonen är fönster till själen"

Själen tittar ut, suckar djupt och kryper lugnt ihop igen.


De senare dagarna har fördrivits i ett relativt trevligt tillstånd och bitarna börjar närma sig rätt händer.
Snart har allt som vetat vart det ska ta vägen nått sitt mål.


Hade jag haft ventiler hade dom gått sönder!
Men nu råkar jag ha "Seppuku" intatuerat på min buk och hela härligheten ligger blottat för allmänheten som trött ser på medan jag febrilt försöker få rätta på de mest vitala organen.


Nu när tornet rest sig och arkitekten stolt kan se ut över världen som han designat så önskar han inget hellre än en terrorist attack!
Oj. oj, oj vilket liv det skulle bli...

Så öronbedövande att allt vi skulle minnas var den tinnitus som ringer i våra öron och så genomgående extremt att våra ögon skulle födas om, vända inåt mot oss själva.

Så jag längtar...


Var den du är för mig, även i detta liv och bli inte den du borde vara. Logiskt sätt.
Nån gång sa jag: "Där logiken tar slut, startar äventyret."
Och jag har börjat förstå vägen på min egen karta till skatten nu.
Den är precis så lång och jobbig som jag vill ha den.

Låt det bli en vandring som får Pilgrimsvandrarna att blekna av solen som lyser fram när dom inte ens förtjänar min skugga längre!


Det är otroligt vilka ansikten jag döljer bakom marknadsföringen av Mig Själv.
Dom kommer väl till pass när de högre makterna vill ta våran identitet och få oss att bli likvärdiga med frukostflingor.

Dags att skrika oss hesa i ren förtjusning till framträdandet av förlamade, stumma, borttappade och upphittade föråldrade papier-maché idoler som endast har två toner på sin skala och mer spackel i sina sprickor än jag fyllt mitt garage med.

Men inte fören jag säger till...

"Universum sover
med jätteörat på tassarna."